Världen är en vacker plats

Dela inlägg:

Bortom allt elände vi möts av varje dag i tidningarna, på nätet, i TV är världen en vacker plats. Och jag älskar att spendera tid i den. På okända platser, med andra människor, i nya miljöer. Idag uppskattar jag dess skönhet ännu mer än förr.

Det är frihetskänslan, upptäckterna, erfarenheterna, intrycken, äventyret, spänningen, den personliga utvecklingen och ständiga rörelsen som lockar.

Jag vill lära mig nya saker, uppleva nya saker, få stimulans, känna glädje, rädsla, lycka och nervositet över att befinna mig på okända platser bland okända människor.

Jag är inte ute efter fara, eller överdrivna äventyr med livet som insats på platser som uppenbarligen är livsfarliga att åka till, men jag vill ofta ha ett visst mått av spänning.

Men jag vill också ha trygga trevliga och normala resmål där jag kan slappna av och bara vara.

Jag reser lika gärna till en avlägsen i ö Stilla havet som till Maspalomas på Kanarieöarna, för alla resor har sin charm och funktion. Och alla har sin skönhet.

Jag har redan upplevt en hel del, men har enormt mycket kvar.

Det är så många ställen jag vill till

De resor jag vill göra i framtiden är således en lista som ständigt fylls på.

Jag vill verkligen köra sträckan mellan Saigon och A’ Luoi i Vietnam på motorcykel som vi missade då vi var där sist.

Jag vill verkligen återvända till vårt älskade smultronställe i Indonesien och dyka och slappa och bara leva.

Jag vill verkligen återvända till Tioman i Malaysia och dyka de dykplatser vi inte hann med sist.

Jag vill verkligen åka tillbaka till Island och köra runt Västfjordarna.

Jag vill verkligen korsa USA genom Utah och New Mexico med dess dramatiska vilda västern-klipplandskap.

Jag vill absolut åka till Mexico och käka tacos.

Jag vill lätt bila runt i Skottland och se alla slott.

Jag skulle utan tvivel vilja korsa den enorma saltöknen Salar de Uyuni i Bolivia.

Jag önskar innerligt att åka tillbaka till Söderhavet och besöka bland annat Vanuatu och Salomonöarna.

Och jag ska banne mig se de där två små öarna vi hittat utanför Afrikas västkust dit nästan ingen åker.

Jag vill se Grönland, Färöarna, Sibirien, Mongoliska slätten, Gobiöknen, Georgiens landsbygd, road-trippa i Kroatien, Bila genom Europa från Italien via Schweiz och Österrike och södra Tyskland, käka ungersk mustig gulasch i Ungern, dricka tjeckisk pilsner i Tjeckien igen, vandra i Bialowiezaskogen i Polen, åka till Terrasson och leva byliv i Frankrike, käka svinstark curry i Indien igen, se pyramiderna i Egypten, sippa sött Madeiravin på Madeira, bila runt Snowdonia i Wales, knalla runt bland baobabträden på Madagaskar, dyka och snorkla på Zanzibar, åka på safari i Tanzania och Kenya, se de torra savannerna i Botswana, rida kamel i en stor världsöken, se Mount Everest med mina egna ögon i Nepal, resa genom Bosnien och Serbien, köra motorcykel runt Sydafrika, uppleva mellanösterns skönhet om dårarna som krigar där kan sluta kriga nångång och sluta vara så förbannat elaka mot folk, bada i de turkosa vattnen i Västindien, uppleva det fantastiska djurlivet på Galapagosöarna, bo en vecka i ett charmigt litet hus på Sicilien, återbesöka Nya Zeeland och ge sydön mera tid, djungelvandra på Indonesiska Borneo som vi missade på grund av alla skogsbränder då vi var där 2016, djungelvandra i Costa Rica, se hela jävla Sydamerika trots att folk säger att det är livsfarligt vilket jag inte tror att det är, besöka Kanada fast folk säger att det är så lika Sverige, och absolut frysa arslet av mig i Alaska, återbesöka Rainbow Bar & Grill, Whisky-a-go-go och The Troubadour i Los Angeles och samtidigt kolla in Mötley-huset på Clark Avenue som jag missade förra gången jag var där, bila till Lofoten i Norge och kajka runt hela vårt eget avlånga land från norr till söder.

Bland annat.

Kort sagt har jag resplaner som både räcker och blir över.

Det svåraste är att bara att välja vart det bär av härnäst.

Dela inlägg:

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.