Sociala medier allt dödligare

Dela inlägg:

Har sociala medier tagit över våra liv, och hur farliga är de egentligen? Klart är i varje fall att sociala medier blir allt dödligare.

I en rapport publicerad i augusti av Audience Project framgår att en stor del av befolkningen använder olika sociala medier flera gånger dagligen. Och till största delen gör vi det på mobilen.

När Facebook kom till Sverige i september 2006 var det inte med en skräll. Några hakade snabbt på. Framförallt den yngre generationen.

För andra tog det längre tid och det var inte förrän året efter, 2007, som Facebook slog igenom ordentligt.

Förbjudet i flera länder

I kölvattnet av Facebook ploppade under den senare delen av 2000-talet flera andra sociala medier upp, men det är inte förrän nu under 2010-talet några aktörer lyckats bli tillräckligt stora för att på allvar konkurrera om användarnas tid.

Facebook har dock hållit ställningen som det största sociala mediet och är fortfarande ohotat.

I Nordkorea, Iran, Kina, Kuba, Bangladesh, Egypten, Syrien, Mauritius, Pakistan och Vietnam är Facebook förbjudet. I andra delar av världen är de hårt kontrollerade.

Men här i Sverige är Facebook tillsammans med övriga sociala medier en så självklar del av våra liv att vi inte ens kan tänka oss ett liv utan dem.

Det är där vi håller kontakten med varandra, kommunicerar, samlar alla våra minnen från semestrar till födslar, dop och bröllop, organiserar fester, utflykter och andra aktiviteter, letar efter information, diskuterar och debatterar och läser nyheter, roas och framförallt oroas.

Ett verktyg för att skapa en identitet

För en ungdom idag, men även många vuxna, ter sig livet innan 2006 som en ren och skär omöjlighet. Hur fick man tag på information? Hur höll man kontakt med folk? Hur skapade man sig en identitet.

Och det är här det börjar bli intressant på riktigt.

För det är ju självklart att människor skapade sig image och identiteter även innan sociala medier. Då var du dock hänvisad till att visa upp ditt riktiga jag IRL*.

Och nu börjar det bli ännu mer intressant. För just uttrycket IRL är ett begrepp som alltmer börjar försvinna.

*IRL = In Real Life; betecknar det som sker i det verkliga livet i förhållande till det som sker på internet eller online

Internet är verkligheten

Idag skiljer sig inte det verkliga livet nämnvärt mot det som sker på Facebook, Instagram eller Snapchat. I synnerhet inte för den yngre generationen. För dem, och ett ständigt ökande antal ur äldre generationer, är det som händer på internet precis lika mycket verklighet som verkligheten själv.

Det finns ett skämtsamt uttryck om det här: ”Om det inte postas på Facebook så har det aldrig hänt.”

Det är ett roligt sätt att skoja om sociala medier, men faktum är att det ligger ganska mycket sanning bakom det. Och det är också det som är tragiken. Och faran.

Tar du en titt på människor i det offentliga rummet sitter, går eller står ofta åtta av tio med näsan i sina skärmar i stort sett konstant. Åkommor som mobilnacke, sms- och scrolltumme är på gränsen att ta sig in i Svenska Akademiens Ordlista.

Fallande man i tomma luften
Selfie-relaterade olyckor ökar. | Foto: Pixabay

Sociala medier dödligare för varje år

Ett flertal olyckor med dödlig utgång inträffar årligen på grund av mobiler (2014 föll ett polskt par nedför klippan Cabo da Roca i Portugal när de skulle ta en selfie, 2015 omkom en belgisk kvinna sedan hon fallit i en kokande gejser, 2017 dog en tysk turist när han föll över kanten utanför avspärrningarna i Machu Pichu).

Det har faktiskt gått så långt att man vid många populära turistattraktioner till och med börjat föra statistik över selfie-relaterade dödsfall.

Fenomenet har fått eget namn

Trenden med selfie-olyckor har ökat stadigt i världen sedan 2014. Förra året var olyckorna uppe i 73 dödsfall i november, till skillnad från 39 år 2015 och endast 15 år 2014 enligt en studie som sajten Mashable letade fram förra året.

I augusti i år var dödssiffran uppe i hela 90 st selfie-relaterade dödsfall om man lägger samman alla olyckor för 2017 registrerade på Wikipedia. Fenomenet har till och med fått ett eget namn och numera kallar man dessa för ”Killfies”.

I jakten på bekräftelse och kicken på att få visa upp oss själva på fina platser eller när vi gör coola saker är det med andra ord lätt att saker och ting dras till sin spets.

På YouTube finns åtskilliga videoklipp med människor som gör oerhört dumdristiga, och livsfarliga, saker för att få synas och skapa sig en image eller identitet – och ibland även tjäna pengar.

På sociala medier är du vem du vill

För någon månad sedan satt jag under hel middag på Taco Bar och sneglade fascinerat på en ung kvinna som ägnade större delen av sin en timmes långa ensamlunch åt att helt ogenerat ta selfies ur olika vinklar med maten och ett, uppenbarligen nyinköpt, armbandsur som rekvisita.

Hon åt inte ens upp maten – den var nog bara till för att ge lite schyssta färger till instagrambilderna.

Det var något väldigt tragiskt över det.

På sociala medier kan vi nämligen vara vem vi vill. Vi kan leva ett lyckligt framgångsrikt liv med mycket pengar, ett snyggt utseende och inga som helst problem. Oavsett vad som bubblar inom oss.

Tjejen på Taco Bar kanske mår alldeles utmärkt, eller skitdåligt. Men det syns ju inte på de offentliga bilderna vi andra får ta del av.

För två år sedan avslöjade den populära instagramprofilen Essena O’Neill att hon levt ett falskt liv under flera år, pressat sig själv att se ut på ett visst sätt för att fortsätta vara älskad av sina följare men till slut packat ihop psykiskt.

Idag har hon svårt att hantera ett enkelt vardagligt liv.

Fått sina liv förstörda av sociala medier

Men vi kan också spy ut våra rädslor, vårt hat, vår oro, våra ofiltrerade tankar eller ogenomtänkta kommentarer och förolämpningar till höger och vänster.

Eller beklaga oss för omvärlden över våra krämpor, våra sjukdomar, våran misär och vårt elände, vår olyckliga kärlek.

Vi kan också visa upp vart vi är på semester, vad vi äger, vart vi är, vad vi gör och när vi gör det.

Och det finns dessvärre ett flertal till exempel på när sociala medier gått ordentligt snett.

Johan (fingerat namn) som efter att ha tagit del av information på sociala medier och utvecklat en rad kontroversiella åsikter vilka han luftade oftare och oftare förlorade sitt jobb och blev utstött av alla sina vänner och bekanta vilket gjorde att han sökte sig till kriminella nätverk och är idag brottsling på heltid.

En kvinna i Småland som drabbats av depression till följd av att ha förlorat både sin man och sitt jobb blev uppvaktad av ett minst sagt tvivelaktigt ”själavårdsföretag” som lovade att hon skulle må prima och vara starkare än någonsin inom ett par månader ifall hon köpte ett kursprogram av dem för 100 000 kronor är idag inte bara arbetslös och ensam utan dessutom satt i personlig konkurs.

En man som avslöjat att han brutit båda benen och skulle få sitta i rullstol hela sommaren medan hela hans familj åkte på semester till Mallorca blev överfallen och rånad i sitt eget hem.

Det här är människor som fått sina liv totalt förstörda av sociala medier. Eller som tjejen på Taco Bar är helt uppslukade av dem. Det är ytterligheter och extremiteter.

Men när våra liv på sociala medier är verkligheten och verkligheten är våra liv på sociala medier har vi ibland svårt att hålla reda på om det är vi själva, eller de sociala medierna som styr våra egna handlingar. Och andras.

Och dessutom glömmer vi också ofta att när vi talar om en sak i en statusuppdatering så avslöjar vi samtidigt tio andra.

Kanske inget verkligt problem

Vi kan ju självklart välja att ta sociala medier för vad de är. Vi kan ta allt som publiceras med en klackspark eller nypa salt eller vad som helst, lite lättsamt sådär.

De allra flesta förstår kanske att det som postas på Facebook och Instagram inte alltid håller sig hundra procent till verkligheten. Eller i alla fall att verkligheten ibland är lite putsad, om det så är med ett fotofilter eller genom urvalet av innehåll folk väljer att publicera.

Icke desto mindre blir det som syns på sociala medier väldigt betydelsefullt idag.

Vad gör det med vår egen självbild, om vi först lägger den tillrätta innan vi visar upp den offentligt?

Eller är detta en ickefråga? Är det här en debatt som inte ens behövs? Är det ens ett problem?

Innan Facebook, Instagram, Twitter och Snapchat – gjorde inte människor exakt samma sak då som nu?

Fanns inte samma risker med bluff- och bågare då också? Hade inte inbrottstjuvar andra knep att ta reda på vad folk hade för sig för att lättast kunna råna dem?

Var inte folk lika utseendefixerade förr som idag? Bara att det var en annan arena då?

Vad tror ni?

Diskutera i grupp om fyra. Helst IRL.

Dela inlägg:

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.