Jag har aldrig gillat julen

Dela inlägg:

Jag har aldrig gillat julen. Jul har oftast betytt resa, övernattningar, måsten och allmän stress. Men i år längtar jag faktiskt. Jag kan knappt bärga mig över att få sätta tänderna i julpynt, tända ljus, lussebullar, glögg och julmat.

Kanske beror det på att jag för en gång skull på väldigt länge har en rejäl julledighet, 17 hela dagar att göra precis vad jag vill på. Jag har jobbat varenda dag sedan jag började mitt nya jobb den 5 maj tidigare i år, förutom ett kort avbräck på en vecka i Skottland i somras.

Jag har inte ens lyckats bli sjuk så mycket som en enda dag heller under hela tiden. Så när semesterlistorna plockades upp tog jag tillfället i akt och kvitterade in min grymma lojalitet och stabilitet genom att begära ledigt samtliga klämdagar under jul- och nyårshelgerna.

Nästa vecka är det första advent. Det betyder att det ÄNTLIGEN är grönt att börja pynta och dricka glögg och allt det där som man ska göra när det är jul.

Och jag tänker pynta skiten ur lägenheten i år!

Vi har förvisso redan tjuvstartat med ljusslinga på balkongen, och en hemsnickrad ljusstake gjord av A:s farfar som lyst i fönstret sedan tre veckor tillbaka redan, men i helgen åker julstjärnorna upp. Det är riktigt, två stycken! Och tomtarna, och misteln, och snöflingorna och resten av julpyntet.

Jag har till och med bestämt mig för att köpa en riktig gran i år. Jag vet, vi har inte plats för det egentligen, men va fan. Det finns väl dvärggranar?

Och glöggen och lussebullarna ska fram så fort att det är löjligt på fredag.

Jag tror till och med jag ska bränna på en Janssons i förtid också.

Dela inlägg:

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.