Imorgon kan det vara försent

Dela inlägg:

URSPRUNGLIGEN POSTAT 26.02.2016 20:40

Fånga dagen, Ta hand om de dina, imorgon kan det vara försent. Jag fullkomligt avskyr såna där kylskåpscitat med visdomsord som sprider ut sig på Facebook. Men faktum är att i morgon kan det faktiskt vara försent.

Missförstå mig rätt, det är inget fel i själva budskapen. Många av dem är både kloka, tänkvärda och värda att följa.

Men det blir ju så klibbigt!

Hur som helst så har jag nyligen hört talas om en vän till en vän som funnit sin sambo död i lägenheten.

Bara sådär pangbom!

Ingen visste vart det kom ifrån. Plötsligt var det bara slut.

Då insåg jag att jag också måste skriva ett sånt där klibbigt inlägg, ett likadant som de där visdomsbilderna.

För det har faktiskt sina poänger. Så, here it goes:

Lever du verkligen?

Jag har varit inne på det en längre tid, men detta fick mig åter att tänka på hur viktigt det är att leva som om i morgon är din sista dag.

Du vet aldrig när det tar slut. Du går dag ut och dag in i din lilla bubbla och ja, lever. Men lever du?

Ju äldre jag blir desto närmare kommer jag det här tankesättet. I morgon kan vara min sista dag…

Varför skulle jag inte göra något ordentligt vettigt av min sista dag?

Allt annat vore ju helt befängt.

Jag inbillar mig att jag har så mycket tid kvar

Jag har länge funderat på både det ena och det andra vad gäller hur jag lever mitt liv. Jag är absolut nöjd med det mesta; min relation, mitt boende, mina sysslor och min karriär (om man nu kan kalla det en karriär).

Men jag har fortfarande en massa drömmar som jag går och funderar på, dag ut och dag in.

Och det är inget problem i sig.

Problemet är att jag tänker att jag har så mycket tid kvar. Att jag hinner. Jag hinner ta tag i allt det där. Jag skyndar långsamt. Jag har tid.

”Du vet aldrig när det tar slut. Du går dag ut och dag in i din lilla bubbla och ja, lever. Men LEVER du?”

Förtidig 50-årskris

Jag vet inte, det kanske är en släng av 50-årskris i förtid, men faktum är att: tänk om jag inte hinner?

Tänk om det är slut i morgon?

Hann jag med allt jag ville göra?

Hann jag med allt jag ville förmedla till världen? Till mina nära och kära?

Kanske inte. Det kan vara slut i morgon.

Gör det du känner för

Jag börjar mer och mer känna att det är oerhört viktigt att vara medveten om sin egen odödlighet, inte bara för sig själv, utan även för sina medmänniskor, vänner, nära och kära.

Jag vill kunna lämna efter mig någon form av arv. Och jag vill definitivt hinna göra en jävla massa saker jag ännu inte hunnit göra.

Så vad hindrar mig? Jobb? Njä, inte för tillfället. Just nu slipper jag inrätta mig i ledet, men kanske blir jag tvungen att göra det vid ett senare tillfälle igen.

Och det kan jag väl göra. Men något jag börjar bli mer och mer säker på är att jag absolut inte kommer att inrätta mig i ett led jag inte vill vara i.

Jag kommer inte köpa ett 9-5-gig om det inte svarar upp mot något som jag absolut känner att det är värt det.

Jag vill inte slösa bort den tid jag har, för så jävla lång tid har jag inte.

Och inte du heller.

Ingen har någon särskilt lång tid att göra något vettigt av våra liv.

Du har en skuld till dig själv

Ta en ordentligt funderare. Är du nöjd med allt? Ok, bra i så fall.

Men svarar du nej så gör dig själv en tjänst och börja kolla möjligheter att förändra det.

Jag säger inte att du ska bryta upp och lämna allt, men gör något litet. Något som du alltid önskat men inte vågat.

Du är skyldig dig själv det.

För i morgon kan det faktiskt vara försent.

Ingen vet.

Dela inlägg:

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.