Hand, vatten, hav, hjälp

Foto: TheDigitalArtist / Pixabay

De vattendöda, en zombie-ish skräckhistoria

Dela inlägg:

Det råder ingen tvekan om att zombies är en av skräckgenrens mest populära monster, både inom litteratur och film. Jag kan ju självklart inte vara sämre. De vattendöda är ingen zombiebok per se, men de drunknade som plötsligt börjar stiga upp ur havet har absolut sina likheter likväl som stora olikheter med den klassiska zombien.

Jag har aldrig tidigare funnit det klassiska zombie-temat särskilt lockande och därför aldrig gett mig in på det, vare sig i egna historier eller i andras böcker och filmer.

Jag tycker att den klassiska zombien är alldeles för enkelspårig – det är hjärndöda levande döda som vill äta hjärnan av de levande.

Det kan liksom inte bli så mycket mer än så.

Men vad händer om man skänker dem självständiga tankar, eller åtminstone instinkter som de kan urskilja men inte riktigt förstå?

Vad händer om de kan förnimma sitt tidigare liv, och om deras handlingar speglar något helt annat än en vilja att döda de levande?

Började med ett Instagraminlägg

De vattendöda började först och främst med ett Instagraminlägg på mitt författarkonto med en bild av en månskensgata över ett mörkt hav och en liten beskrivning om vad de vattendöda var för några: drunknade som klev upp ur havet om nätterna, tog sig in i husen till människornas sovrum och stod och stirrade på dem innan de gick tillbaka till havet i gryningen, efterlämnandes en olustig känsla hos människorna när de vaknade.

Men även om det låter otäckt så är det inte tillräckligt för att skriva en hel bok om dem när de inte gör något mer än så.

För det krävs interaktion med de levande.

Och efter att ha läst John Ajvide Lindqvists kortroman ”Tjärven”, ett klassiskt zombieslaskande, och M.R. Careys ”Flickan med gåvorna”, en av de vackraste zombieskildringarna jag läst så började idén om De vattendöda gro vidare. Jag ville kombinera dessa två monster i en och samma historia.

Ingen vanlig zombie men minst lika skrämmande

Miljön och huvudscenen är således den klassiska skräckhistoriens mest kända grepp: en isolerad plats, ett gäng kompisar, fest, och monster som dyker upp och kraschar festen. Med efterföljande död och elände i massor…

Men till skillnad mot de hungriga monstren i både ovan nämnda böcker och de flesta klassiska zombiestorys så är inte de levande döda i De vattendöda intresserade av att äta upp de levande.

Istället tycks de nöja sig med att dra ner dem i havet till sig.

Lite som elaka gengångare som av någon anledning vill hämnas.

En annan sak som skiljer dem från de zombier du känner sedan tidigare är att du som läsare får en inblick i de drunknades ”tankar” och känsloliv.

Med det sagt så utelämnas alltså inte det vanliga zombiedödandet, för det är inte direkt någon munter historia.

Det kanske inte är en fullt lika blodig och slaskig historia men död är det sannerligen inte ont om.

Den innehåller även en fin kärlekshistoria mellan två av festdeltagarna och förhoppningsvis ett slut som tillfredsställer även den mest härdade zombieälskaren.

Handlingen i stort med några meningar

Skulle jag skriva en sammanfattning till den färdiga boken skulle den lyda ungefär såhär:

De vattendöda handlar om ett gammalt kompisgäng som träffas efter tio år ifrån varandra för att hålla en vårfest i en stuga vid havet längst ute på en avskild udde utanför Nyköping.

Allteftersom festen fortskrider dyker små tecken upp på att något inte står rätt till och uppvaknandet när de inser att de inte är ensamma i den lilla isolerade viken blir minst sagt bryskt.

Det som sedan sker är något de aldrig kunnat föreställa sig ens i sin vildaste fantasi (vilket fantastiskt slitet uttryck!) och de får kämpa med näbbar och klor (ännu ett!) för att överleva.

Men vilka blir det som vinner slaget? De vattendöda eller vännerna?

De vattendöda är en annorlunda zombie-ishaktig roman om ett gäng vänner som bara ville ha en trevlig fest men istället tvingades välja mellan liv och död, och där de levande döda också får sin röst hörd.

Ska skickas till förlag för påseende

Det första utkastet till De vattendöda förväntas bli klart inom ett par veckor, sedan ska det genomgå ett par redigeringsrundor innan den skickas till förlag för påseende.

Självklart hoppas jag att något förlag vill anta den. Får jag inget napp hos etablerat förlag släpps den på min egen etikett Boomslang förlag.

Så håll tummarna för mig!

Dela inlägg:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.